onsdag 27 februari 2013

Skolstart


Argentina, Buenos Aires, VARDAGSLIV. Jag älskar den här tiden på sensommaren och början av hösten när skolan, eller i det här fallet förskolan, börjar. Jag gillar att få långa listor av fröknarna på material som ska inhandlas och pysslas med. Och jag älskar sådana där små fina pappershandlar som det finns fullt av i Buenos Aires, där alla grejer ligger i prydliga fack bakom disken och man måste be expediten att plocka ihop varorna. Här står alla föräldrar och köar för att köpa skolmaterial till sina barn. Det ligger en viss förväntan i luften och allting luktar nytt av papper och suddgummin.

Guldklimpen går visserligen bara sin tredje termin i förskolan så det enda han behöver är ett skrivblock som ska användas till kontaktbok. Detta block ska vara orange med vita prickar, helst av märket Rivadavia (ett sorts block som har använts av argentinska skolbarn i nästan 100 år). Men jag längtar redan tills plutten börjar skolan och jag måste köpa minst tio olika block till de olika ämnena! Och det bästa av allt, i år ska han ha uniform på dagis, blåa joggingbyxor och vit tröja. Det känns väldigt högtidligt och skolstartsaktigt. 

söndag 24 februari 2013

Föräldraledig i Buenos Aires


Argentina, Buenos Aires, BARN. Kimia skrev och undrade om jag hade några tips på bra områden att bo i om man vill spendera sin föräldraledighet i Buenos Aires, hur man hittar boende och om det finns något annat som kan vara värt att tänka på när man ska resa till Argentina med en baby.

Buenos Aires är en underbar stad att bo i med barn. Trots att det saknas mycket infrastruktur för familjer med babyar så är argentinarna ett barnälskande folk, barnen står alltid i centrum och är välkomna överallt. Så att det kan vara lite bökigt att ta sig fram med barnvagn, eftersom trottoarerna är söndriga och hissen i tunnelbanan alltid är ur funktion, kompenseras av att folk är otroligt vänliga och hjälpsamma.

Några bra områden att bo med barn i är Palermo, Belgrano och Las Cañitas, som ligger i norra Buenos Aires. Här finns många grönområden med lekplatser och trevliga restauranger, museer, caféer och bra shopping på gångavstånd. Det finns många seriösa företag som hyr ut möblerade lägenheter under kortare och längre perioder och som man kan boka via Internet, till exempel Baires Apartments .

Det är smart att satsa på att bo i ett kvarter varifrån man kan ta sig till fots till många platser, för det kan vara komplicerat att åka kollektivtrafik med en baby. På de flesta bussar måste man ha barnvagnen hopfälld (en paraplyvagn är därför ett måste!), det finns ofta inga säkerhetsbälten i taxibilarnas baksäte (och det går inte att beställa taxi med babyskydd) och på vissa tunnelbanestationer finns varken fungerande hiss eller rulltrappor. En bärsele är därför det allra smidigaste om man tänker åka buss eller tunnelbana.

På många restauranger och caféer saknas skötbord på toaletten, men om man frågar personalen så kan man nästan alltid få hjälp att improvisera ett skötutrymme. Barnstolar finns på många restauranger (fast ibland har de inget riktigt skydd framtill och fungerar därför inte för riktigt små barn) och det brukar aldrig vara några problem att göra plats för en barnvagn.

När det gäller barnmatsburkar är urvalet betydligt mer begränsat än i Sverige och välling finns förstås inte (däremot finns ett stort utbud av modersmjölkersättning och mjölk i tetrapack eller i pulverform, både på apotek och i snabbköp). Och som sagt, Argentina är nog ett av världens bästa länder att vara baby i, du blir alltid mött av ett leende och får full uppmärksamhet överallt.

I de här inläggen har jag skrivit mer om barn i Argentina:
Allmän information inför resan till Buenos Aires finns i det här inlägget. 

I den här artikeln i Svenska Dagbladet intervjuas en familj som har tillbringat sin föräldraledighet i Buenos Aires. 

onsdag 20 februari 2013

Val i "det andra Italien"


Buenos Aires, Argentina, VARDAGSLIV. Sedan några veckor tillbaka är Buenos Aires invaderat av valpropaganda. Titt som tätt får vi automatiska telefonsamtal med politikers inspelade röster som talar om för oss varför vi ska rösta på dem och mannens mailbox svämmar över av valreklam.

 Det drar ihop sig för val i Italien och det märks även i Argentina, det land i världen efter Italien med flest Italien-ättlingar. Har man italienskt efternamn, vilket nästan hälften av alla argentinare har (även min man), hamnar man automatiskt på listorna över dem som ska ha reklam. Men det är förstås bara de som har italienskt medborgarskap (och är myndiga) som kan rösta.

Sammanlagt lever drygt fyra miljoner italienare med rösträtt utanför Italien och av dessa finns 1,3 miljoner i Sydamerika, vilket gör kontinenten till den största valförsamlingen efter Europa. Hälften av de sydamerikanska väljarna bor i Argentina och därför är valkampanjen blir extra intensiv här. Italienarna i Sydamerika väljer fyra representanter till Deputeradekammaren och två till Senaten. En av de viktigaste frågorna är pensionerna, eftersom många av de utvandrade italienarna är äldre människor. De mest pittoreska  kandidaterna är tevedoktorn, Claudio Zin, och den före detta lättklädda varietéstjärnan Ileana Calabró. 

söndag 17 februari 2013

Karnevalstider



Argentina, Buenos Aires, KULTUR. Jag är inte så förtjust i karnevalen i Buenos Aires. Kanske beror det på att vi under sju år bodde mittemot en park där olika murgas, karnevalsgrupper, inklusive trumslagare, repade varje helg nästan året runt. Varje helg i februari är det corsos, karnevalståg, i olika stadsdelar. En massa gator spärras av och bilförarna svär, eftersom det är omöjligt att ta sig fram. 

I år (efter att ha flyttat från parken) hade jag fram till igår lyckats med bedriften att inte stöta på ett enda karnevalståg, men eftersom guldklimpens barnflicka Martina dansar i murganLos deconocidos de siempre” (De gamla vanliga som ingen känner igen) i stadsdelen Almagro så hamnade jag tillslut på karnevalen i alla fall. Det är jag glad för, för det var så himla fint och stämningsfullt. Det var nästan som att stiga rakt in i en Fellinifilm. Enkla trästolar fanns uppsatta på båda sidor av gatan och hela kvarteret satt och klappade takten i den ljumma sommarnatten. Karnevalstågets medlemmar – mellan ungefär 2 och 60 år – dansade så att svetten lackade i gatlyktornas sken och småbarnen sprang runt och sprutade skum på varandra. Buenos Aires karneval när den är som bäst helt enkelt.


Mer om karnevalen kan ni läsa i det här inlägget.

torsdag 7 februari 2013

Viva Evita


Argentina, Buenos Aires, VARDAGSLIV. Äntligen har jag fått en sådan här fin Evita-sedel i min plånbok. Sedeln skapades förra året, då det var 60 år sedan hon avled. I september sattes de första Evita-sedlarna i cirkulation. De kommer så småningom att ersätta de gamla 100-pesos sedlarna vars vattenstämpel är en bild på generalen och ex presidenten Julio Roca (1843-1914), men har hittills varit ganska sällsynta. Nu har jag äntligen lyckats skaffa mig en! 

Minnet av landets mest älskade första dam, Evita Perón, är än idag i högsta grad levande och inte bara på sedlar. Missa inte den här intressanta artikeln som Eduardo Berezán skrev förra året i Sydsvenskan om spåren av Evita i dagens Argentina.  

onsdag 6 februari 2013

Den där inflationen


Argentina, Buenos Aires, VARDAGSLIV. Apropå inflationen som jag skrev om i det förra inlägget: den här bilden som cirkulerar just nu i sociala medier visar tydligt hur pesons värde har sjunkit under de senaste 14 åren.  1998 fyllde man en varuvagn om man gick och handlade med 100 pesos, idag får man bara några få produkter för samma summa. Livsmedelsprisernas stegring bekymrar alla samhällsklasser, men drabbar såklart de fattiga hårdast. Mat är ju inget man kan avstå från att köpa. Under vissa perioder lyckas regeringen uppnå avtal med de stora livsmedleskedjorna om att frysa priserna under en viss tid, som nu till exempel, när priserna kommer att stå stilla under 60 dagar. 

söndag 3 februari 2013

Att spara i konserver



Argentina, Buenos Aires, Vardagsliv. Min favoritekonomijournalist Lucio Di Matteo (som jobbar på kanalen C5N) rekommenderar lite halvt på skämt att man ska spara i konserver. Inflationen låg förra året på runt 25 %, enligt icke officiella källor (banken Banco Ciudad hävdar att Argentina är det fjärde landet i världen med högst inflation, efter Sudan, Sydsudan och Vitryssland), och 2013 beräknas den bli mellan 20 och 25 %.


Då den argentinska regeringen införde hårda restriktioner mot att få köpa dollar i mitten av förra året protesterade stora delar av den argentinska medelklassen vilt. Dollar anses som den enda säkra valutan att spara i, eftersom Argentina under sin historia lidit av inflation i flera omgångar.



Idag är det bara möjligt för privatpersoner att köpa dollar på den svarta marknaden, till en mycket högre kurs än den officiella. Att spara i fasträntekonto kommer inte på tal eftersom räntan i de bästa fallen ligger på 15 % och därför är lägre än inflationen. Den som har mycket stålar kan investera i fastigheter, jord och bilar, och förr oss småsparare återstår alltså konserver.



Jag passade på att bunkra upp när vi var på semester i Miramar, där priserna är betydligt lägre än i Buenos Aires. I trakten fanns många små jordbruk som tillverkade och sålde egen olivolja, honung och marmelad. Och så fanns det såklart en hel del att välja på när det gäller fisk- och skaldjurskonserver. Både närproducerat och billigt! Så nu känner jag mig både slug och ekologisk. Min femlitersdunk med olivolja kommer säkert att hinna i stig i pris innan jag har använt upp den.


Nostalgi



Argentina, Buenos Aires, VARDAGSLIV. Egentligen börjar hösten egentligen inte förrän den 21 mars i Argentina (den dag det är vårdagjämning i Sverige), men ändå så kändes det lite höstligt idag på eftermiddagen när vi satt och drack mate i Puerto Madero. Kanske känns det lite som om sommaren redan nu är slut eftersom jag börjar jobba imorgon och guldklimpen börjar på dagis efter vår långa ledighet. Just idag fläktade vinden friskt från kusten och de sista solstrålarna höll precis på att försvinna bakom Puerto Maderos skyskrapor. Lite sådär lagom nostalgiskt. Imorgon börjar det stora allvaret.