Buenos Aires bästa hemliga restauranger

Buenos Aires, Argentina, GOURMET. Restauranger bakom lyckta dörrar är en trend som bara fortsätter att växa i Buenos Aires. Det handlar om hemliga krogar hemma hos folk, där det serveras olika gourmetmenyer till ett fast pris och som bara är öppna vissa dagar i veckan. I staden finns idag ett trettiotal restauranger av denna typ. Man behöver inte vara medlem eller känna till något hemligt lösenord, det räcker med att ringa och boka bord i förväg. Enligt gourmetmagasinet Planeta Joy är det här några av de bästa ”hemmarestaurangerna” som har öppnats under det senaste året:

AGOSTO

I ett gammalt sekelskifteshus i stadsdelen Chacarita ligger den här krogen, som öppnade i maj och vänder sig till en ung publik. Konstnären Federico Weler och art directorn Paula Roelli har skapat en unik magisk miljö med en blandning av gamla möbler och märkliga föremål. Men det som stället utmärker sig för mest är maten. Kocken Tatiana “Tatu” Berghman bjuder på internationella tapas och dessutom organiseras olika temakväller med mat från olika delar av världen, som till exempel den japanska kvällen. Vinlistan har inte mycket att välja på, men det serveras drinkar för 30 pesos. På restaurangens utegård kan man äta under bar himmel, till musik från inbjudna diskjockeyer.

Pris: $130 (tapas för två, dryck ingår ej). 
Öppet: tor.-lör. Brunch på söndagar. Man måste boka i förväg:

Tele: 15-5763-0909.

OCHO ONCE MAISON DU CHEF

Det här är det perfekta stället för den som vill äta en gourmetmiddag i en intim och elegant atmosfär. Kocken Gonzalo Bazterrica öppnar sitt hem i Palermo för att bjuda på en femrätters meny som varierar varje vecka. Gonzalo, som kommer ut och hälsar på matgästerna mellan varje rätt, är upplärd i Paris och i New York. Hans rätter är inspirerade i det franska och de latinska köken. Till specialiteterna hör: löksoppa med foccacia gjord på gruyereost och soltorkade tomater, bland förrätterna och kötträtter med risotto eller organiskt odlade grönsaker, bland huvudrätterna. Efterrätterna är enligt Joys journalist, Melanie Erbar, högklassiga, till exempel en himmelsk chokladkräm på mörk choklad. Det finns ett stort urval av organiska viner.  

Pris: $310 per person (med vin).
Öppet: ons- lör 
Tele: 15-5108-4375 (Angeles Ruiz Moreno, manager).

ADENTRO DINNER CLUB     
Argentinaren Ricardo Gabriel Aguallo och Kelly Brenner, från Colorado i USA, träffades när de arbetade på samma restaurang i Puerto Madero. Idag jobbar Kelly som grafisk designer, men på fritiden laga paret fortfarande mat tillsammans. Varje onsdag öppnar de sitt hem i Palermo för att bjuda på en riktig argentinsk asado (ett urval av saftiga grillade köttbitar), med gourmetinslag. Vill du äta en god middag och lära känna människor från hela världen? Då är det här konceptet något för dig. Vinlistan är enkel, men har alternativ i olika prisklasser.

Pris: $350 per person (med vin).
Öppet: bara på onsdagar
Boka vian webbsidan. Här hittar du även information på engelska och spanska. 

CLUB OMAKASE   
Den här hemliga restaurangen ligger i anslutning till bistron Bar du Marché i Palermo Hollywood (Adress: Nicaragua 5946). Genom en hemlig ingång tar man sig upp för en smal vit trappa till andra våningen, och sushibaren Club Omasake där det finns plats för 20 matgäster. Här bjuder den unga kocken Fabian Masuda på japanska tapas, bland annat rolls, minipiroger, fisk och skaldjur. Idén är att matgästerna slår sig ner vid bordet och blir serverade de rätter som tillagats vid just detta tillfälle. Omasake är japanska och betyder “med vad som finns”. Vinlistan är komponerad av sommelieren Juan Pablo Villar, som ger förslag på vilket vin som passar bäst till varje rätt.

Pris för tapasmenyn: $300 per person
Öppet: mån-lör
Tele: 0054 11 4778-1050.

TORO 777 
I november förra året öppnade den här restaurangen i stadsdelen Villa Crespo, med plats för  14 matgäster. Kocken Guillermo de Saavedra Coria, som har spanska rötter, bjuder varje vecka på en meny som blandar influenser från Baskien, Mellanöstern, Frankrike, Japan och Spanien. Den som söker efter exotiska smakupplevelser hitar den garanterat här. En av paradrätterna är wokad kyckling med mandel, kanel, bulgur, morötter och egyptiska dadlar. Alla produkter som används är säsongens. Man kan få vegetarisk och glutenfri mat om man säger till i förväg. Vinlistan är kort. Stamgästerna kan ta med eget vin, men man betalar för uppkorkning. 

Pris: $180 per person (utan vin).
Öppet: fred och lör

Tele: 15-3884-2633.  

Ståtlig granne med spännande förflutet

Buenos Aires, Argentina, PLATSER. De här gubbarna hänger och dinglar utanför mitt sovrumsfönster varje morgon och får mig att tänka på den där reklamkampanjen från början av 90-talet "Gevalia, när du får oväntat besök". Jag tycker att det är ganska fantastiskt att Palacio Barolos vackra gamla fasad målas för hand. Jag vet att jag redan har tjatat en del om denna vackra byggnad på bloggen, men jag kan inte sluta fascineras av den.

Då palatset invigdes 1923 och var det med sina 108 meter Amerikas högsta byggnad. 1931 knuffades det ner från förstaplatsen av den 443 meter höga Empire State Building i New York. Huset har en fyr vars ljus en gång i tiden nådde ända till Uruguay. 

Palacio Barolo är en hyllning till Dante Alighieris epos Den gudomliga komedin och är fyllt av arkitektoniska element med anknytning till detta verk.  Byggnaden uppfördes av arkitekten Mario Palanti på beställning av textilmagnaten Luis Barolo. Båda var italienare och Dante-fantaster till den grad att palatset var avsett att bli ett mausoleum för den florentinska poetens kvarlevor. Efter Första Världskriget ansågs Italien inte längre vara ett säkert land vilket fick de båda herrarna att tycka att Dantes rester borde räddas till Argentina. Detta projekt blev dock aldrig verklighet. Stackars Luis Barolo avled strax innan byggnaden invigdes och det sägs därför att det vilar en förbannelse över den. Dessutom lär det spöka där, fast hittills har jag inte skymtat några vita skepnader i fönstren.

Hur som helst, varje kväll klockan 20.00 arrangeras rundturer i huset på spanska och engelska (Adress: Avenida de Mayo 1370), som avrundas med vinprovning. Det kostar 150 pesos (cirka 177 kr). Jag har inte själv gjort besöket  än, men folk köar till biljettluckan vilket borde vara ett gott tecken.  Jag lovar att återkomma med rapport från en rundtur så snart jag har fått tummarna loss.

Förresten har Palacio Barolo en tvillingbyggnad i Montevideo, Palacio Salvo, som ritades av samma arkitekt och stod klart 1928. Men det är en annan historia. 

Söndagspromenad

Buenos Aires, Argentina, VARDAGSLIV. Trots att jag har bott nästan tio år i Buenos Aires, så tycker jag fortfarande att det är ganska exotiskt att stöta ihop med en flock skränande papegojor som slår sig ner i ett träd för att äta när jag är ute på söndagspromenad. Bilderna är tagna i naturområdet Reserva Ecológica, ett av våra favoritutflyktsmål på helgerna. Perfekt om man inte orkar åka iväg någonstans, men ändå vill andas lite frisk luft och slänga sig i gröngräset en stund, bara fem minuter från centrum.  Läs mer i det här inlägget. 

Pärla med hög mysfaktor

Argentina, Buenos Aires, GOURMET. I går tog några vänner med oss till en sådan där restaurang som är omöjlig att hitta om det inte är någon som rekommenderar den. Urondo Bar är en sådan där riktigt liten mysig kvarterskrog som ligger i ett lugnt bostadsområde, långt från bullriga centrum. Dessutom: ett fåtal bord, dämpad belysning, jazz i bakgrunden och öppet kök så att man kan se när maten lagas. Lite matos visserligen, men det uppvägs av den höga trevlighetsfaktorn.

Menyn varierar med årstiderna och har ett begränsat antal rejäla rätter att välja mellan, som till exempel, grillat lamm, med ugnsrostade sötpotatisar och kikärtor, dagens fisk med grillade grönsaker, eller en enorm biff med potatis i ugn för två. Är man många kan man dela en Copa Urondo till förrätt: rödkål, fänkål, paprika, rödbetspuré, oliver och andra utsökta smårätter.

I köket står kocken Javier Urondo, som har uppkallat krogen till minnet av sin pappa: författaren, poeten och journalisten Paco Urondo, som mördades 1976 under militärregimen. 

Trevlig service, bra vinmeny och helt okej priser. Ett plus är att krogen är barnvänlig: det finns barnstolar och både barn och föräldrar bjuds på en liten alkoholfri drink innan maten. Ett sådant ställe som man gärna besöker igen.

Urondo Bar

Stadsdel: Parque Chabuco
Adress:  På hörnet mellan gatorna Rincón och Adolfo Alsina

Öppet:  Tisdag-lördag, 20.00-01.00

Betalningsmedel: Endast kontant

Cirka pris: 160 pesos (ca 220 kr) per person, inklusive vin

Buenos Aires godaste glass

Argentina, Buenos Aires, SMULTRONSTÄLLEN. Det är ingen överdrift att säga att världens näst godaste glass (efter Italien) finns i Buenos Aires. De italienska invandrarna som kom till staden i slutet av 1800- och början av 1900-talet hade med sig sina glassrecept och öppnade butiker för att sälja  egentillverkad glass lite här och var. Många av dessa gelaterias, eller heladerías som det heter på spanska existerar fortfarande och ser ungefär likadana ut som i början på förra seklet. I kakelklädda lokaler med lysrörsbelysning skopar män i vita rockar upp glass med kirurkgisk precision.

God glass finns således att köpa överallt, men vissa ställen har det där lilla extra. Ett av dem är Cadore (Adress: Avenida Corrientes 1695), som jag, mannen och guldklimpen råkade snubbla över igår när vi gick en kvällspromenad.

Affären öppnades 1957 av familjen Olivotti, som härstammar från regionen Cadore i norra Italien, vid gränsen till Österrike.  Där drev tre generationer i släkten en glassbutik med  samma namn mellan 1881 och 1949. Cadores dulce de leche*-glass är den godaste jag någonsin har ätit. Och precis som i italien kan man få glassen toppad med panna montata, eller chantilly, som det heter på spanska (vispgrädde).

När jag upptäcker sådana här ställen så känner jag mig så lycklig över att bo i Buenos Aires!

Pris: I Argentina är måttenheten för glass kilo, inte liter. Det är vanligt att man beställer ett kvarts kilo per person i frigolitbägare, det vill säga, un cuarto. På Cardore kostar un cuarto 28 pesos (ca 38 kr). Det finns såklart mindre glassar också, både i strut och bägare.

Dulce de leche:*Den lokala delikatessen dulce de leche (på svenska sött av mjölk) är mjölk som har kokts med socker tills det bildar en slags kolaliknande sås. Man kan köpa dulce de leche i affären och äta direkt ur burken, bre på smörgåsen eller använda som fyllning i bakverk. Det finns också en mängd livsmedel som har smak av dulce de leche, som till exempel glass, yoghurt och barnmatspuré. 

Husvisarens restaurangtips

Buenos Aires, Argentina, SMULTRONSTÄLLEN. Nu har vi letat lägenhet ett tag och har hunnit bli riktigt bundis med husvisaren på en av de mäklarbyråer som hjälper oss i sökandet. Han har till och med erkänt för oss att det första han gör när han kommer till en ny lägenhet är att smygtitta i folk bokhyllor för att se vad det är för människor som han har att göra med. Den här killen är ingen säljare (han hittar till och med fler fel på lägenheterna som han ska sälja än vad vi gör), men det har visat sig att han är en utmärkt gastronomisk rådgivare.

I går rekommenderade han en riktig pärla, La Emilia Romagna, en liten pastarestaurang på gränsen mellan kvarteren La Boca, San Telmo och Barracas. Vad lycklig man blir när man upptäcker ett sånt här ställe! Pastan tillverkas på plats och det känns nästan som om man sitter i köket hemma hos någon italiensk gammal mormor. Jättegod mat och generösa portioner i en liten, mysig lokal. Medan vi avnjöt vår spaghetti med polpettine (små kötbullar i tomatsås) med husets vin duggregnade det utanför och himlen var så där romantiskt grå som den bara kan vara på hösten i Buenos Aires. Att restaurangen ligger på en av mina favoritplatser i Buenos Aires, i de nedslitna men charmiga kvarteren som omger parken Parque Lezama, gjorde det hela ännu bättre!

La Emilia Romagna 
Kvarter: San Telmo / La Boca / Barracas 
Adress: Defensa 1803 
Öppet: Alla dagar 11-16 och 19-23  
Betalningsmedel: kontant 
Cirka pris: Vi betalade 180 argentinska pesos (ca 270 kr) för två huvudrätter, en flaska husets vin och kaffe

SMULTRONSTÄLLEN, Argentina, Buenos Aires. Ett litet andalusiskt paradis mitt i stadsdelen Belgrano är Museo de Arte Español (Museet för spansk konst) – Enrique Larreta. Själva museet är litet vitt renässanspalats, som en gång i tiden tillhörde författaren Enrique Larreta (1873-1961). Han samlade spansk konst (skulpturer, altartavlor, rustningar m.m.) från renässansen och barocken och hans samlingar kan idag beskådas i museet, liksom författarens sov- och badrum. Men det bästa av allt är trädgården, en grön oas i morisk stil, som för tankarna till södra Spanien. Här finns gott om bänkar där man kan sitta och läsa eller vila benen och inträdet kostar bara 1 peso (cirka 1 kroch 50 öre) och på torsdagar är det gratis.

Så tar man sig dit
Ta tunnelbanelinjen D till stationen Juramento eller tåglinjen Mitre, förgrening Retiro-Tigre, som går från Retiro-stationen och hoppa av vid stationen Belgrano C.

Adress:
Juramento 2291

Öppettider:
Mån. - Fre. 13-19, Lör., sön. och helgdagar 10-20

Det perfekta kvartersfiket

I dag förälskade jag mig i ett café. Min man och jag var uppe i stan och stället ligger i närheten av en lägenhet där han bodde en gång i tiden. Jag kan inte fatta att han inte har tagit med mig dit förut. Stället är det ultimata kvartersfiket, ett sådant café som inte verkar ha förändrats mycket på de senaste 50 åren, där områdets invånare tittar förbi för att ta en kaffe och diskutera helgens fotbollsmatcher.
Café con leche och en camperito (mindre upplaga av campero)

Dessutom säljer de camperos, en särskild sorts sandwich som jag brukade äta i Málaga varje sommar när jag bodde i Spanien. Vilken nostalgitripp! Camperos är som ett stort runt pitabröd, fyllt med ost, skinka, tomat, korv, eller något annat pålägg. Man kan beställa denna smörgås som toast, vilket varmt rekommenderas. Förutom det breda utbudet av smörgåsar så är ett annat plus med det här stället att kaffet hälls upp av kyparen vid bordet, så att man själv kan säga till hur mycket mjölk och kaffe man vill ha i koppen.

Var hittar man då detta smultronställe?

Bara ett stenkast från shoppingavenyn Santa Fe, på hörnet mellan gatorna Azcúenaga och Paraguay ligger Bar San Martín. En kopp kaffe och en smörgås kostar ungefär 30 pesos (cirka 46 kronor).

Buenos Aires: vattenhål för kaffefantaster

SMULTRONSTÄLLEN, Argentina, Buenos Aires. Idag upptäckte jag en riktig pärla: caféet Establecimiento General de Café. Om jag ska vara riktigt ärlig så var det min man Enzo som tog med till detta relativt nyöppnade ställe, där han brukar ha jobbmöten. Bara ett stenkast från korsningen mellan de bullriga avenyerna Pueyrredón och Santa Fe ligger denna lugna oas, där man njuta av gott kaffe (det finns ett stort urval av kaffesorter från bland annat Indonesien, Costa Rica, Brasilien, Colombia, Peru…) och husets italienska biscotti. Ett plus är den trevliga innergården. Vi kunde faktiskt sitta ute, fast att det är mitt i vintern! Caféet har en liten trevlig butik också, där det säljs allt från kaffe till espressobryggare och termosar. Det finns wifi, så det är perfekt att sitta och jobba här.

Establecimiento General de Café
Adress: Avenida Pueyrredón 1529, Buenos Aires