Aquí se habla español

"Vi behöver en person som diskar" - skylt på spanska i fönstret på en restaurang i Soho

New York, USA, SPRÅK. Passkontrollanten som stämplar våra pass på JFK flygplats heter Velasques, precis som min förlossningsläkare. En avlägsen kusin skämtar mannen och jag. Velasques tilltalar visserligen oss på engelska, trots att han hör att vi pratar spanska med varandra. Han är ett undantag. 

När man reser till New York tillsammans med andra spansktalande blir det väldigt tydligt vilket stort språk spanskan är. Av stadens cirka åtta miljoner invånare talar två miljoner spanska. Det märks. Kyparen på restaurangen, kassörskan i elektronikaffären, portvakten som vi frågar om vägen, barnflickorna på lekplatsen, alla är de latinos. Även om man själv pratar engelska så är de snabba att svara på spanska när de hör att man är turist från ett spansktalande land. Klart att man ska prata på det språk som båda kan bäst. Det var väldigt vanligt att folk som talade spanska helt spontant kom fram till oss för att hjälpa oss när vi stod och dividerade över kartan. Eller för att prata lite och fråga var vi kom ifrån och vad vi gjorde i New York. 

Det fanns också en hel del new yorkbor som inte hade spanska som modersmål men som försökte på språket ändå. Vi träffade en kypare som hade läst en språkkurs i Salamanca, Spanien, och ett affärsbiträde som försökte sälja en digitalkamera till oss på knagglig spangelska. 

För att ta sig fram, beställa mat och shoppa i New York är det alltså helt tillräckligt att kunna spanska. No hace falta hablar inglés. 

Empanadas (piroger) och andra argentinska delikatesser fanns att köpa mitt på Times Square