Prinsar och prinsessor

Vid bordets kortända sitter min idol, moster Mirta, som var och varannan söndag bjuder sina fyra barn, deras respektive och sina 11 barnbarn på hemtillverkad spaghetti

Argentina, Buenos Aires, VARDAGSLIV. ”Häromdagen kom min son hem och sa: sätt dig ner mamma, jag vill prata med dig om en grej. Nu är jag nästan vuxen så jag kommer snart att flytta hemifrån, bara så du vet. Jag svimmade nästan, han är ju bara 18”, säger kvinnan i väntrummet och får medhåll av dem som sitter runtomkring.  Att barnen flyttar hemifrån är det värsta de kan föreställa sig. ”Det bästa är ju om barnen bor hemma tills de gifter sig”, säger en annan kvinna. ”Min José bodde hemma tills han fyllde 26 och Tamara tills hon blev 32”. Familjebanden är starka i Argentina och den argentinska mamman är fortfarande la Mamma med stort M.  Överbeskyddande, kärleksfull och possessiv är hon navet i familjen. Trots att samhället utvecklas och att det finns bra barnomsorg så väljer många kvinnor fortfarande att vara hemmafruar, även i en storstad som Buenos Aires.

I Argentina är barn det bästa som finns. En av de första frågorna man brukar få när man träffar någon man inte känner är om man har barn. Barn, särskilt små barn, behandlas som prinsar och prinsessor. De får vara med överallt, de får allas uppmärksamhet och de är aldrig till besvär. De tas med på restauranger, på bröllop, på begravningar och på fester. Ingen har hört talas om att de ska lägga sig tidigt för att de vuxna ska få egentid, utan de är uppe så länge så möjligt för att föräldrarna ska hinna njuta av dem. ”Ska han redan gå och lägga sig?”, säger min svägerska när jag vill natta guldklimpen (snart 1,5 år) klockan tio.

Och barn är barn alltid. De spelar ingen roll om de är 2 eller 35, det finns alltid en mamma redo att servera frukost på sängen eller laga favoriträtten. ”Och jag som fortfarande fixar mjölkchoklad till min lille baby på helgerna, i hans favoritglas med inbyggt sugrör”, säger mamman till 18-åringen i väntrummet. Ja, hon kallar honom för sin lille baby, men inte så att andra hör för då skäms han, berättar hon.  Kanske står turen på hennes sida och hon får ha honom hemma tills han gifter sig.